Team D17, Teachers in the making

" Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet"  (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s 8) Jag valde att basera min seriestripp på detta just för att jag anser det som viktigt att inte dela in barn i grupp. Det är vanligt att man ännu idag drar olika slutsatser beroende på om någon är kille eller tjej, vilket är helt fel.

1. Ge beröm för intelligens Som lärare vill man främja ett dynamiskt snarare än ett statiskt tankesätt hos sina elever. Därför bör man berömma ansträngning snarare än intelligens. Vid beröm av intelligens riskerar man att eleven får ett statiskt tankesätt och inte vågar anta utmaningar. 2. Undervisa alltid om det eleverna redan kan När man inte utmanar eleverna går deras utveckling långsammare och de blir mindre mottagliga för att lära sig nya saker. När de går in i inlärningszonen, som de kan göra med hjälp av utmaningar, får vi dem att tänka och fokusera mer samtidigt som de tvekar mindre. Att skapa kognitiva konflikter hos eleverna kan vara ett effektivt sätt att utmana dem på. 3. Använd så få uttryckssätt som möjligt!  Att blanda olika uttryckssätt, t.ex text, bild, ljud m.m gör att det är lättare att ta till sig innehållet. För att eleverna ska kunna ta till sig information så lätt som möjligt bör man som lärare se till att använda många olika uttryckssätt. Använd bild...

Barn lär sig genom att imitera äldre. Som Hwang och Nilsson beskriver så kan detta även leda till könsstereotypiska beteenden. (Hwang & Nilsson, 2011, s. 227). Ovanstående situation är allt annat än rolig att stöta på. Hur hade ni som lärare hanterat denna situation? 

Denna situation var jag med om under min auskultation och nu i efterhand så vill jag gärna koppla den till mindset då det känns som att läraren försöker bygga upp ett dynamiskt tankesätt hos eleverna. James Nottingham (2013 s. 57-59, s. 117)

Enligt Piaget befinner sig barn i 6-12 års ålder i det konkreta operationernas stadium. Här kan barnen använda sig av logiska operationer och tänkande för att förstå sig på sin omvärld men bara när det gäller konkreta saker. Hwang och Nilsson Utvecklingspsykologi.

Att berätta en rolig historia är en konst. Man behöver vara lyhörd för vad andra tycker är roligt och kunna använda betoningar, konstpauser och ögonkontakt för att kunna bygga upp förväntningar hos lyssnaren. (Hwang & Nilsson 2014)