När jag gick i mellanstadiet slog skolan på stort och skaffade datorer till varje årskurs, en per två klasser. När vi skulle se på film rullades det in en rasslande projektor eller en TV-apparat med VHS-spelare. Skulle vi se på film behövde lärarna beställa filmrullar från UR som skickade med posten.
I klassen jag fått följa har alla varsin surfplatta och en smartboard sitter monterad längst fram i klassrummet. Vilken skillnad det gör med vilken teknik som finns tillgänglig,
Som introduktion till ett nytt kapitel i engelskan hade
läraren förberett en lagtävlig via Quizlet.live och alla ombads ta fram sina
surfplattor. Första momentet var att hitta sitt lag, alla fick upp en bild av
ett djur på sin surfplatta och så skulle de hitta de andra med samma djur,
sen var det tävlingsdags. Frågorna, den här gången i form av glosor, visades på
allas surfplattor, svarsalternativen var utspridda på alla i laget så man
behövde samarbeta för att kunna lyckas. När ett lag lyckats få alla rätt avslutades
tävlingen och läraren gick igenom en sammanfattning med ord och bilder som
visades på smartboarden. Den innehöll vad många kunde, vilka ord som ofta förväxlades
och vad som behövde övas mer på. Sen mixades lagen om och tävlingen var åter
igång, efter andra och tredje omgången kunde de konstatera att de lärt sig
flera nya ord och för mig var det tydligt att det var ett populärt sätt att
lära sig på.
Skulle jag själv planera en uppgift som ska täcka in så
många teorier kring lärande som möjligt tror jag att det skulle bygga på
Quizlet eller liknande tjänst. Det känns som man får in väldigt mycket. Det
mest uppenbara är kanske ”The testing effect” som Weistein beskriver, men även
olika teorier som Säljö skriver om. Beaviorismen utifrån den
omedelbara återkopplingen och lärarens beröm som stimuli. Det sociokulturella
perspektivet där eleverna samarbetar i sina grupper för att nå kunskap och
läraren som leder framåt under sammanfattningen. Pragmatismen utifrån att man
använder kunskapen direkt och allas delaktighet. Med lite vilja får man in betydligt
fler. Titta gärna på klippen och inspireras.
Vilket intressant inlägg om hur teknik användes i klassen!
SvaraRaderaI klassen där jag var så arbetade de med temat vatten inom flera ämnen. Läraren använde sig tex av världskoll.se, Rädda Barnens sida Livets Lotteri, gapminder.org och kahoot.com. Precis som du beskriver och på filmerna du hade delat så upplevde jag att eleverna tyckte det var väldigt roligt att jobba på detta sätt. Det väcktes många intressanta frågor hos eleverna genom detta och de var väldigt motiverade. Dock insåg jag att det gällde att läraren ledde dem på dessa sidor för att det skulle bli ett bra lärande. Fick de sitta själva och jobba en stund så märktes det att det roliga mest bestod i att klicka sig runt och inte att ta in informationen som fanns där.
Verkligen ett spännande inlägg och här tror jag det skiljer sig väldigt mycket från skola till skola. Den skolan jag var på så användes nästan ingen teknik alls, men det var ett hett diskussionsämne bland barnen att på den och den skolan hade dem si och så många datorer och använde surfplattor osv.
SvaraRaderaMen precis som du beskriver tror jag att det är ett väldigt bra sätt att använda tekniken på. För eleverna tycker oftast det är roligt och det är lättare att få sina elever mer delaktiga.
Roligt och spännande över lektionens upplägg. Att det var ett populärt sätt att lära sig på förvånar mig inte, i dagens samhälle där tekniken är en stor del i vardagen tror jag att det är ett nytt sätt att skapa nyfikenhet i arbetssätt som skapar en mer "spännande" inlärning. Men som nämns i tidigare kommentarer så skiljer tekniken sig nog väldigt mycket mellan skolorna. I skolan jag gjorde min auskultation på hade en smartboard i varje klassrum, sen så fanns det en uppsättning med 30stycken Ipad för alla 6 klasser att boka. Hur bra är det egentligen att det är så stora skillnader mellan olika skolor?
SvaraRaderaSpännande att du lägger in filmer som inspirerar, tack för ett inspirerande inlägg!