Fortsätt till huvudinnehåll

Hur skall man handskas med en elev?

Jag utförde min askultation på mellanstadiet (årskurs 4) i en lite större ort. I min klass vart det mer tjejer än killar och sammanlagt fanns det 12 elever i klassen. Som vanligt har klassen en lärare, denna läraren är även mentor för eleverna vilket innebär att den följer upp eleverna och hjälper till att utveckla dem.  
Läraren börjar varje morgon med att skriva upp på tavlan vad som skall göras under lektionen.  
Exempel kan vara " Läs sida 23-30 i den gula historia boken och anteckna sedan kort vad ni lärt er" 
Efter att eleverna då gjort detta diskuterar man tillsammans i klassen om vad man skrivit ner  
Jag tycker detta är bra då man startar lektionen på ett lugnt sätt utan massa onödigt snack som gör att det tar längre för lektionen att starta. I Klassen ingår inga bestämda platser utan eleverna placerar sig själva, dock ser deras placeringar ganska lika ut för alla lektioner. Dem har alla hittat sig en kompis de känner de helst vill sitta och arbeta med.  
 I klassen märker man starkt av vissa elever en aning mer än andra då dem tar mer plats, vissa är väldigt delaktiga och räcker upp handen nästan hela tiden medan vissa inte alls hörs eller syns direkt mycket.   
Det är oftast tjejerna i klassen som visar större intresse och delaktighet medan killarna längtar efter rasterna.  
En av dagarna drar läraren som vanligt igång en diskussion efter lässtunden. Men denna gång, istället för att låta de som räcker upp handen prata väljer läraren att själv utse vem som ska svara på frågorna, detta gör läraren eftersom den under lektionen observerat vilka som tar uppgiften på allvar och vilka som inte gör.  
När läraren pekar ut en viss elev och ber den att svara säger den till sitt försvar med en gång "jag har inte räckt upp handen".  Läraren svarar då med att det inte spelar någon roll och att alla förväntas vara delaktiga i diskussionen. Detta uppskattar inte eleven utan blir frustrerad och skapar oro i klassrummet. Läraren säger då till eleven att det inte är nödvändigt att skapa en scen och att den till morgondagens lektion skall ha läst ut sidorna den skulle ha läst under lektionen hemma istället samt att den lämnar in en halv A4-sida om vad den lärt sig.  
Eleven känner sig lättad och går med på vad läraren ber om, eleven lovar även att det inte lär upprepas igen och att nästa gång blir det ett samtal hem. 

Händelsen kopplade mig direkt till Skinners inlärningsteori i anknytning till den operanta betingningen där man talar om negativa och positiva förstärkningar. I detta fall fick eleven en negativ förstärkning av att hen inte läst det som hen skulle och kände sig förudmjukad inför klassen då hen inte kunde något, detta leder till att hen förmodligen gör som den blir tillsagd nästa gång för att slippa känna sig förudmjukad och få ett samtal hem, 



Kommentarer

  1. Vad kul att läsa om en skola där de använder the testing effect! Det är ju jättebra om eleverna tidigt får lära sig att plocka fram kunskaper ur "minnesförrådet"

    SvaraRadera
    Svar
    1. ja precis! så kände jag med. Var intressant att se hur läraren löste situationen på ett proffesionellt sätt. Så vill jag också vara som lärare!

      Radera
  2. Intressant upplägg som läraren använder i detta sammanhang. Det märks tydligt att läraren är ute efter att eleverna ska träna minnesförrådet och att hon även testar eleverna efteråt, ifall de hängt med eller inte. Tyckte det var bra av läraren att konfrontera den motstridiga eleven med en hemläxa. Ett annat alternativ kunde varit att jobba över på rasten. Rast är ju kul, det vill inte barn missa :)

    SvaraRadera
  3. Spännande läsning och häftigt att de använder the testing effect. Att eleverna i tidiga åldrar får lov att öva sig på att plocka fram "gammal" information ur minnet och få det att stanna kvar, är ju otroligt viktigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. precis som du säger, kan vara lätt att man glömmer av saker om man inte repeterar dem, kan också vara väldigt lätt för elever att "låtsas" läsa eftersom dem inte orkar, när man har en genomgång efteråt så blir det svårt att komma undan med uppgiften, därför tycker jag läraren hade ett väldigt bra upplägg på lektionerna, skolan är ju till för att lära sig och att man som lärare ser till att det verkligen händer är viktigt!

      Radera
  4. Intressant askultation!
    Det du beskriver är nog en ganska vanlig händelse i en svensk skolklass. Ingen dum idé att fråga elever som inte räcker upp handen emellanåt. Jag minns den föreläsningen där de använde slumpvalsgeneratorn för att välja vem som skall svara på nästa fråga. Den tvingar alla elever till en ökad koncentration i klassrummet. Apropå Skinner så vill ju också läraren säkerligen utsläcka detta beteende bland eleverna så att alla lyssnar nästa gång. Bra skrivet!

    SvaraRadera
  5. Mycket intressant observation du fått uppleva!
    Jag tror att man med denna metod också ger dem elever som egentligen vill svara på frågan/frågorna, men som av någon anledning inte vågar, en chans att yttra sitt tänkande. Sen så håller jag med om att de elever som inte gör som de blir tillsagda får ett ögonöppnande och ser till så att de är beredda inför nästa gång.

    SvaraRadera
  6. Väldigt intressant att läsa om hur läraren valde att ställa frågor. Jag känner mig kluven till om jag tycker att det är bra eller dåligt. Det blir ett utpekande sätt och om man inte är förberedd kan det upplevas som jobbigt.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Olika teknik, olika förutsättningar

När jag gick i mellanstadiet slog skolan på stort och skaffade datorer till varje årskurs, en per två klasser. När vi skulle se på film rullades det in en rasslande projektor eller en TV-apparat med VHS-spelare. Skulle vi se på film behövde lärarna beställa filmrullar från UR som skickade med posten. I klassen jag fått följa har alla varsin surfplatta och en smartboard sitter monterad längst fram i klassrummet. Vilken skillnad det gör med vilken teknik som finns tillgänglig, Som introduktion till ett nytt kapitel i engelskan hade läraren förberett en lagtävlig via Quizlet.live och alla ombads ta fram sina surfplattor. Första momentet var att hitta sitt lag, alla fick upp en bild av ett djur på sin surfplatta och så skulle de hitta de andra med samma djur, sen var det tävlingsdags. Frågorna, den här gången i form av glosor, visades på allas surfplattor, svarsalternativen var utspridda på alla i laget så man behövde samarbeta för att kunna lyckas. När ett lag lyckats få alla rätt ...

Fotboll

Barn lär sig genom att imitera äldre. Som Hwang och Nilsson beskriver så kan detta även leda till könsstereotypiska beteenden. (Hwang & Nilsson, 2011, s. 227). Ovanstående situation är allt annat än rolig att stöta på. Hur hade ni som lärare hanterat denna situation? 

Lektion med faktatexter

När jag själv gick på lågstadiet var bland det bästa jag visste att skriva faktatexter. I årskurs tre läste min klass en bok som hette Pojken och Tigern. Boken handlade om en pojke som tappade bort sin katt och reste över hela Sverige för att hitta katten. Genom varje landskap som pojken besökte skrev vi också faktatexter om och ritade bilder till. Så fort någon frågar mig om vad jag kommer ihåg ifrån när jag gick på lågstadiet så är det här det första jag kommer att tänka på. Min auskultation utspelade sig på en F-9 skola med ca 700 elever. Jag var i en årskurs 3 där det fanns 22 elever i klassen. Under en tema/svenska lektion tränande klassen på att skriva faktatexter parvis. Texterna handlade om temaområdet material. Eleverna hade jobbat med det här området under en tid vilket gjorde att de hade en förförståelse om vad texterna skulle innehålla. Läraren delade ut olika texter om material i de olika paren vilka kunde vara tyg, trä, metall, plast, glas eller papper. Eleverna fick...