Fortsätt till huvudinnehåll

Ensam är ibland stark

Det är fredag förmiddag, sista lektionen innan lunch och 4orna ska nu ha svenska tillsammans med den lilla 5an som finns på skolan. 5an är en klass på endast 12st elever och vanligtvis är de sammanslagna med 6orna men svenska på fredag förmiddag är det 4an och 5an som arbetar tillsammans. Idag har läraren planerat för en lektion med Kahoot. I Kahoot formar läraren eller eleverna egna quiz med upp till 4 svarsalternativ. Det finns också offentliga Kahoots som man kan använda. Det syftar till lärande i grupp, alla besvarar en fråga samtidigt. Just den här gången jobbar eleverna en 4:a tillsammans med en 5:a med iPad. Några 4or får arbeta själva då 5orna är några färre i sin klass.

Jag sitter ganska långt fram i klassrummet och följer quizet. Framför mig sitter en kille från 4an, han är en av dem som fått spela själv. Han imponerar inte bara på mig utan på alla i rummet med att ha en solklar ledning redan från start och ända fram till slutet av quizet. Då händer någonting, han börjar svara fel och tappar sin ledning.
När lektionen är slut berömmer jag honom på väg ut från klassrummet han säger då "jag brukar alltid ställa mig längst bak för då får jag alltid jobba själv".

Kahoot går verkligen att se ur ett behavioristiskt lärande perspektiv. Eleven får konstant feedback genom att på sin skärm få bekräftat om de svarat rätt eller fel. Poäng ges om man svarat rätt men antal poäng ges utifrån hur lång tid det tar att svara.
Roger Säljö skriver att konstant betingning ger ett mer lätt släckt beteende kontra ett beteende med oregelbunden betingning som är mer svårsläckt. Kan det vara en anledning till att pojken framför mig fortsätter att prestera sämre efter det första felaktiga svaret?
Carol Dweck pratar om dynamiskt och statiskt tankesätt. Hon säger att man kan se att barn som belönas med ord som “du är så smart” oftast får ett statiskt tankesätt och oftare ger upp när de ställs inför en utmaning. Kan det vara förklaringen till elevens plötsligt sämre prestationer?

Kommentarer

  1. Hej
    Vilket intressant inlägg! I klassen där jag auskulterade använde de sig också av Kahoot.
    Intressant att den eleven du beskriver aktivt valde att arbeta själv. Upplevde också att Kahoot kunde beskrivas som väldigt behavioristiskt. De fick svaret direkt och såg hela tiden hur de låg till.

    Jag håller med dig i dina frågeställningar. Man tappar troligen intresset fortare om man hela tiden lyckas, eller misslyckas. Blir det mer oregelbundet så finns nog ett större intresse till att försöka lyckas igen. Därav är det bra att reflektera över vad som passar eleverna och hur man stöttar dem i lärandet. Det får varken bli för lätt eller för svårt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja och det var så roligt att hen uttryckte att det händer ganska ofta. Jag tycker att Kahoot verkar vara ett väldigt roligt sätt att jobba på. Man skulle väl i och för sig använda det utifrån the testing effect också antar jag.

      Ja förmodligen är det så. Sen är väl frågan, men det går ju inte avgöra utifrån en lektion, om det är ett återkommande beteende hos eleven eller om det bara var en tillfällighet.

      Radera
  2. Hej,
    Vilken bra koppling till det perspektivet! Aldrig hört talas om det spelet men som tidigare talare så kanske engagemanget minskar när barnet ständigt får bekräftelse. Kanske finns nån variant då svaret inte syns direkt, utan efter slutfört spel?
    Tack för intressant läsning!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket! om du googlar på Kahoot så finns det att läsa om du är intresserad.
      Det finns säkert jag har bara inte hört talas om det, men hittar du något får gärna dela med dig :)

      Radera
  3. Intressant inlägg. Får en att tänka på om det är bra för alla med den typen av quiz med snabb feedback. Det kanske är viktigare som Dweck menar på att uppmuntra för ansträngningar som en uppgift kräver istället för ett bra/ en poäng för rätt svar. Kan det vara hämmande för en del elever om de inte tillräckligt snabbt svarar rätt eller på detta sätt kan visa sina kunskaper inom området. Håller med ovan kommentarer och ja visst kan det ha en påverkan till det sämre resultaten.

    SvaraRadera
  4. Ja precis, vet inte om du vet vad kahoot är men återkopplingen är ju väldigt tydlig vad gäller rätt och fel, typ hela skärmen blir grön när man har sätt vilket förstås är jätte trevligt men har de fel så blir hela skärmen röd. kanske vore ett "not yet" på sin plats här

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Olika teknik, olika förutsättningar

När jag gick i mellanstadiet slog skolan på stort och skaffade datorer till varje årskurs, en per två klasser. När vi skulle se på film rullades det in en rasslande projektor eller en TV-apparat med VHS-spelare. Skulle vi se på film behövde lärarna beställa filmrullar från UR som skickade med posten. I klassen jag fått följa har alla varsin surfplatta och en smartboard sitter monterad längst fram i klassrummet. Vilken skillnad det gör med vilken teknik som finns tillgänglig, Som introduktion till ett nytt kapitel i engelskan hade läraren förberett en lagtävlig via Quizlet.live och alla ombads ta fram sina surfplattor. Första momentet var att hitta sitt lag, alla fick upp en bild av ett djur på sin surfplatta och så skulle de hitta de andra med samma djur, sen var det tävlingsdags. Frågorna, den här gången i form av glosor, visades på allas surfplattor, svarsalternativen var utspridda på alla i laget så man behövde samarbeta för att kunna lyckas. När ett lag lyckats få alla rätt ...

Att motivera elever att tackla svårare uppgifter

Jag minns tillbaka till min egen tid i skolan då flera elever och även jag själv ofta tappade fokus i slutet av lektionen då man var färdig med de uppgifter som vi blivit tilldelade och gjorde saker som inte alls hörde till lektionen. När jag tänker tillbaka på den tiden så ser jag hur mycket vi missade på den bortslösade tiden. Så hur ser man till att de elever som klarat av de uppgifterna de fått under lektionen är motiverade att försätta arbeta med ämnet och tackla svårare uppgifter? Under min auskultation så träffade jag en lärare som jag tycker lyckas med detta i en väldigt stor klass på 48 elever i årskurs 6. Med 48 elever i en och samma klass så kan man lätt tro att det var stökigt i slutet av lektionen men så var det inte. Ett bra exempel på hur läraren lyckades med detta är att under mattelektionerna så såg läraren till att det alltid fanns ett par svårare kluriga uppgifter som man tillsammans med de andra som också var klara fick hjälpas åt att lösa i grupp. Dessa elever...

Fotboll

Barn lär sig genom att imitera äldre. Som Hwang och Nilsson beskriver så kan detta även leda till könsstereotypiska beteenden. (Hwang & Nilsson, 2011, s. 227). Ovanstående situation är allt annat än rolig att stöta på. Hur hade ni som lärare hanterat denna situation?