När vi som lärare kliver i ett klassrum kommer det att finnas ungefär 20-30 elever. Det man med säkerhet kan säga är att alla dessa elever är individer med skilda uppväxtförhållanden och olika bakgrund. Man behöver vara medveten om att barnens bakgrund påverkar deras förutsättningar i skolan och ta hänsyn till det.
Vi kommer möta både barn som har trygga uppväxtförhållanden, med föräldrar som har god inkomst och trygga anställningar. Barn som likt Morgan Alling har missbrukande föräldrar och/eller flyttar runt och blir inkastade i nya sammanhang gång på gång. Vi kommer också att möta barn som hamnar någonstans mitt emellan, de lever i ett hem där föräldrar kastas mellan anställningar eller går arbetslösa under längre perioder. Det i sig kan skapa en otrygghet hos barnen. Vissa av dom här barnen visar sig väldigt tydligt medan andra smälter in i mängden och har blivit så duktiga på att maskera sig att de knappt märks.
I klassrummet kommer det med största sannolikhet att sitta minst ett barn med invandrarbakgrund. Här skiljer det sig både mycket och lite från barn med svensk bakgrund. De kan ha välutbildade föräldrar och haft ett lugnt och tryggt liv. Samtidigt som vi vet att det kommer barn hit som har varit med om fruktansvärda saker. De kan ha vuxit upp i krigshärjade länder där deras hem blivit förstörda. Några har gått i skolan sedan de var 6 år, andra kan varken läsa eller skriva.
Vi kommer stöta på många elever som har svårigheter av olika slag, oavsett om det handlar om koncentrationssvårigheter, språkliga hinder eller inlärningssvårigheter är det lätt att bara se detta som problem, men alla har egna kunskaper och förmågor.
Hur kan vi dra nytta av de olika eleverna vi har? Hur kan vi hjälpa eleverna att tillsammans skapa en förståelse för varandra?
Bra! Jag tycker ni fått med flera viktiga aspekter som påverkar barns villkor och förutsättningar, texten får mig att reflektera över hur viktigt det är att som lärare se och intressera sig för varje individ för att skapa förståelse för den enskilde elevens behov och att vända svårigheter till möjligheter.
SvaraRaderaTack för givande läsning!
Tack för positiv feedback! :)
RaderaDet är roligt att ni inser att skolan fungerar som ett minisamhälle. Det betyder att ni kommer att möta barn som inte har samma bakgrund, språk, kultur och religion. I kognitiv schemat står att man uppfattar saker utifrån sina tankar, tolkning och minne, men kultur och religion kan påverka hur man tänker, tolkar och sedan fattar beslut. Jag kommer från Kina och jag är säker på att jag använder ett sätt för att tänka eller jobba som ni inte bekanta med och jag uppfattar saker som beror på hur jag uppfostrades i hemmet och skolan i Kina. Detta kan vara en orsak till att många barn som inte har svensk kultur missförstår saker och ting. Denna missförståelse påverkar deras känslor, tänkande, självbild och även inlärning. I Salamancadeklarationen står att pedagogisk planering ska utgå ifrån elever och barnens behov och se till att alla barn och elever har fått den hjälp som behövs, d.v.s. att undervisningen ska bygga på principen att alla barn och elever kan ta del av samt kan tillgodogöra sig undervisningen. Detta betyder att arbetssätt och undervisningsmetoder ska anpassas till barnen och elevers olika förutsättningar. Därför tycker jag att vi lärare kanske skulle ha lite kunskap om andra länders kultur och språk eller kunskap på hur skolan fungerar i andra länder och på vilket sätt barnen lär sig i andra länder. På så sätt byggs en relation med barnen samt blir medveten om deras erfarenhet, då kan vi planera vår lektion på ett effektivt sätt som alla barn kan delta i.
SvaraRaderaJa, precis, men hur kan vi få tillräcklig kunskap för att se till att förstå och kunna ta tillvara på dessa tankesätt och kunskaper som vi inte upplevt själva?
RaderaJa, det är inte lätt. Ibland finns det flera språk i ett klassrum, det gör lärarens jobb svårt. Jag tycker att detta är skolans eller kommunens jobb att fortbilda lärare denna kunskap. Som du sa är det svårt få tillräckligt med kunskap, men bara om lärare kan säga god morgon på Arabiska kan gör arabiska elever jätte glada och positiva.
RaderaIntressant och bra spegling av elevers olikheter. Min reflektion är att det är viktigt att komma ihåg att i familjer med trygga anställningar och god inkomst också kan ha problem och utmaningar som vi som blivande lärare inte får negligera.
SvaraRaderaAbsolut, det är en viktig poäng. Jag tror dessutom att det ofta kan vara svårare att se bakgrunden till problemen i dessa fall.
RaderaUtifrån er beskrivning av alla barns olika erfarenheter och bakgrund tänker jag mer på hur viktigt det är för mig, i min kommande lärarroll att vara ödmjuk inför alla dessa unika kommande möten.
SvaraRaderaJag tycker det är viktigt att se olikhet som en tillgång och en möjlighet att lära av varandra. Jag tror att det är nyttigt att eleverna delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Dels för att eleverna ska få respekt för allas lika värde trots allas olikheter och dels för att skapa intressanta diskussioner. För hur givande vore det om alla var stöpta i samma form och delade samma tankar?
SvaraRaderaJag håller helt med dig. Det är viktigt att se det som en tillgång. Genom att låta eleverna dela med sig kan man även hjälpa dem att lyftas i andras ögonen, de där "busiga" och "jobbiga" eleverna kan med vår hjälp höja sin status hos de andra eleverna. Samtidigt som det är viktigt inte bara vi som lärare har förståelse för varför de gör som de gör och beter sig på ett visst utan det är lika viktigt att deras kamrater har den förståelsen.
RaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaEr fråga finns nog inget enkelt svar på. Då vi alla som lärare sedan behöver vara flexibla, kommunikativa, förstående, tålamodsfulla, kreativa, stödjande, tillitsfulla, pålitliga, värdegrundsbyggande ja och en massa mer. Ni förstår nog min poäng, att som lärare får vi nog en av våra livs största utmaningar, när vi skall möta alla våra elever och kunna på bästa sätt bidra med en både värde- och kunskapsfyllande del av elevens framtida liv. Att se ALLA eleverna i klassen och förstå deras bakgrund och hur den ter sig i klassrummet är en bra start för ett framtida samarbete lärare och elev emellan. Tycker ni tar upp viktiga frågor och just att vissa elever försvinner i mängden är sorgligt och som jag hoppas kunna undvika i min roll som lärare genom att försöka se alla eleverna.
SvaraRaderaNi har gjort ett väldigt bra inlägg tycker jag. Det väckte väldigt mycket tankar och ideér. Ska bli kul att läsa mer av det ni kommer skriva om! :)
SvaraRaderaTack så mycket för feedback!
RaderaVilket bra inlägg! Det är viktigt att vi som framtida lärare ser varje elev, och vad den eleven kan bidra med. Jag tror att det kommer bli väldigt intressant när vi får en klass med så många olika bakgrunder.
SvaraRaderaUnder de år jag har arbetat i skolan så tycker jag att det var den största utmaningen att möta elever utifrån olika förutsättningar och framförallt kunskapsnivåer. Det är inte omöjligt men kräver mycket arbete som tar mer tid än vad som ofta finns tillgänglig. Ni nämner bland annat skillnader i kunskaper mellan eleverna. Jag hoppas att det är något vi kommer att få mycket undervisning kring under utbildningen. Har ni några tankar kring lösningar?
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaTack för en spännande läsning utifrån hur verkligheten faktiskt kan se ut. Jag har också arbetat ute i skolans värld och känner igen mig. Det jag tycker är frustrerande är att vi har exempelvis Barnkonventionen som beskriver barnens rätt till likvärdig utbildning men är skolväsendet verkligen uppbyggt så?
Det är en väldigt bra fråga! Skolväsendet är ju menat att uppfylla kriteriet om likvärdig utbildning för alla. Men är det verkligen så det är i verkligheten? Då är ju frågan egentligen hur varje enskild lärare definierar "likvärdig utbildning". Är det att alla elever ska få samma hjälp oavsett förmåga och bakgrund? Eller är det att varje enskild elev ska få förutsättningar anpassade efter individen för att nå kunskapskraven? Onekligen en otroligt svår fråga, tack för en tankeställare!
RaderaHej!
SvaraRaderaMycket intressant läsning och två avslutande frågor som får igång det kognitiva tänkandet kring hur vi som lärare ständigt måste arbeta med dessa frågor varje dag. Det finns nog inget konkret svar på frågan utan det är någonting som vi lärare måste ha i åtanke varje dag i kontakt med barnen. Betydelsen att förstå olika verkligheter som varje individ har med sig är enligt mig en viktig faktor för att barnen i sin tur ska lära sig och förstå varandra för att kunna samspela tillsammans så gott som möjligt. Lära barnen att det finns flera olika sätt att se kring ett fenomen, och att det är helt okej att ens tankar duger!
Så sant, så sant. Varje individ bär på sin egen historia. Ingen är den andre lik! Jag har läst en intressant text som återspeglar just detta.
Radera"En lärare håller i en bok och lyfter upp den framför klassen. Läraren frågan då eleverna vilken färg boken har. "Röd!" svarar eleverna direkt. "Nej!" svarar läraren. "Den är vit." Eleverna ser fundersamt på läraren. Ser han inte att boken är röd? "Vilken färg har boken?" frågan läraren igen. Eleverna börjar nu bli väldigt konfunderade över frågan. "Röd!" svarar de fortfarande. "Hur kan du säga att den är vit? Du ser ju att den är röd!" säger en av eleverna. Läraren står fast vid att boken är vit. Det utbryter en diskussion där eleverna blir märkbart irriterade på läraren. Efter en stund avbryter läraren diskussionen och vänder på boken. Det blir knäpptyst i klassrummet. Den sida som var riktad mot läraren visade sig vara vit. Framsidan på boken var röd, och baksidan var vit. "Nå.." säger läraren. "Nu ser ni att både ni och jag hade rätt. Bara för att vi inte ser på saken ur samma perspektiv så behöver inte det betyda att någon av oss har fel. Det finns flera olika sätt att se på den här boken, och i vårt fall så hade båda rätt. Var inte så snabba med att döma innan ni har satt er in i den andres perspektiv!""
Jag tycker att detta exempel är så otroligt bra och verkligen något som jag, som framtida lärare, kommer använda i mitt klassrum. Precis som du skriver Blerta så finns det flera olika sätt att se kring ett fenomen!
Hej!
SvaraRaderaBra skrivet! Tycker ni beskriver de olika uppväxtförhållandena mycket bra.
Ni slutar med en bra fast svår fråga. Jag tror att nyckeln till att få eleverna att förstå varandra är att det först och främst måste bli en bra stämning i klassen. Att tex. göra samarbetsövningar eller leka roliga lekar som inkluderar alla eleverna kan bidra till god stämning. Sedan tror jag att förståelsen för varandra dels kommer att komma ganska naturligt, men att det också krävs diskussioner i klassrummet där man tar upp olika scenarion som eleverna får ta ställning till.
Tack så mycket för feedback!
RaderaJag håller med dig, samarbetsövningar, lekar, dramatiseringar, och olika sorters gruppuppbyggande övningar är viktigt för att skapa en god stämning. Lek mer!
Hej!
SvaraRaderaTexten ger bra perspektiv på hur det faktiskt ser ut i de klasser som finns runt om i Sverige. Alla klasser har de olika typerna av elever och det är viktigt att ha i bakhuvudet både nu under vår utbildning men också senare i vårt arbete som lärare. Det bästa vi kan göra är att se alla som viktiga tillgångar i klassen, men samtidigt förstå vad som ligger bakom oönskade beteenden och så vidare. Visst är det ett viktigt perspektiv?
Håller helt med dig Fredrik! Jätte viktigt att se dem som tillgångar och inte som problem eller störande moment!
RaderaIntressant läsning som får tankarna att rulla.
SvaraRaderaPrecis som ni skriver kan barn med en utmanande bakgrund visa det tydligt eller inte alls. Det blir nog för många naturligt att mer kraft och energi läggs på de elever som man tydligt kan identifiera en tuff bakgrund hos. Inget fel med det men jag tror att man som lärare behöver vara noggrann med att stöttning på olika sätt ges till alla elever. Att ta föregivet att elever som smälter in och verkar må bra faktiskt gör det är en "fälla" jag tror att många lärare lätt kan missa.
Era frågeställningar är stora men att visa och lyfta att alla är accepterade precis som de är och den att den ene inte är mer eller mindre "normal" än den andre är viktigt. För vem är egentligen normal och vad är normalt och vem bestämmer det? Jag tror att om man börjar börjar med en stabil grund som alla i klassrummet vet om är det lättare att möta oönskade "beteenden."
Precis Josefin! Håller med dig att de där "osynliga" barnen lätt faller mellan stolarna för att de vi ser och hör får mer uppmärksamhet från oss.
RaderaIntressant inlägg med bra tankar,
SvaraRaderaJag har arbetat i skolor och att möta elever med olika bakgrunder och kunskapsnivåer kan ses som en utmaning, Men samtidigt är det en möjlighet att få lära sig av varann, att i klass diskutera olika bakgrunder kan öppna ögonen för elever och få dem att respektera varann.
Hej!
SvaraRaderaÄlskar att ni vänder på något som ofta uppfattas som frustrerande och tung, vi kommer att möta olika elever, alla olika och många med olika svårigheter. Hur gör vi för att skapa en positiv kraft kring det och dra nytta av varandra? Göra alla till en möjliggöra i klassrummet är en stark drivkraft som börjar med dig som lärare. Vem är du och vilka inkluderar du i ditt klassrum?
Ni har verkligen fått med många bra exempel på elevers tänkbara varierande bakgrund. Inte så ofta man hör att barn med invandrarbakgrund faktiskt kan ha fullständigt olika bakgrund och villkor. Alla blir gärna sammanklumpade som orsak till problem eller att de alla har svårigheter. Jag skulle själv vilja veta massor om deras hemländer, kultur, natur och även hur deras liv där var. Det är säkert både intressant och nyttigt också för klasskamraterna att få höra men här måste man ju vara försiktig. Det kan förstås vara väldigt känsligt och även det som kan tyckas vara neutralt, t ex mat, kan vara förknippat med svåra minnen. Man bör fråga eleven enskilt om det är ok innan man börjar ställa en massa frågor i klassrummet. Man kan som lärare inte utgå ifrån att någon alls är beredd att svara på vad som helst inför klassen. Däremot kan man ge tillfälle för alla att själva välja ut vad de vill berätta. Viktigt också det ni skriver att alla har kunskaper, som kanske ingen annan i klassen har, oavsett om de har t ex inlärningssvårigheter el dyl. Att lyfta fram dessa kan ge självkänsla och alla får chans till nya kunskaper.
SvaraRaderaDet är jättebra det ni skriver att det kommer finnas lika mycket variationer bland barnen som det finns i samhället. Klassrummet blir ju även alltmer mångkulturell och genom det kan man alltid lära sig tolerans och kunna lära sig av varandras olika erfarenheter. Man kanske kan ha inställningen att varje barn har något en kan lära sig något av.
SvaraRaderaHelt rätt att fokusera på möjligheterna istället för på problemen! Även viktigt att ha med sig att det på något sätt är som ni beskriver det kommer se ut i klassrummen vi kommer ut till. Om man blickar tillbaka till egen skola och klass kändes det annorlunda, frågan är dock om det var annorlunda eller om man bara inte såg vad som fanns under ytan.
SvaraRaderaTack för ett intressant inlägg hur som helst!
Verkligen en tänkvärd och väldigt bra text och precis som ni säger är alla inte lika men det spelar ingen roll för varje individ har massor att ge.
SvaraRaderaSka bli kul att läsa vad ni mer kommer att skriva om
Tack för positiv feedback :)
Radera