Team D17, Teachers in the making

Jag minns tillbaka till min egen tid i skolan då flera elever och även jag själv ofta tappade fokus i slutet av lektionen då man var färdig med de uppgifter som vi blivit tilldelade och gjorde saker som inte alls hörde till lektionen. När jag tänker tillbaka på den tiden så ser jag hur mycket vi missade på den bortslösade tiden. Så hur ser man till att de elever som klarat av de uppgifterna de fått under lektionen är motiverade att försätta arbeta med ämnet och tackla svårare uppgifter? Under min auskultation så träffade jag en lärare som jag tycker lyckas med detta i en väldigt stor klass på 48 elever i årskurs 6. Med 48 elever i en och samma klass så kan man lätt tro att det var stökigt i slutet av lektionen men så var det inte. Ett bra exempel på hur läraren lyckades med detta är att under mattelektionerna så såg läraren till att det alltid fanns ett par svårare kluriga uppgifter som man tillsammans med de andra som också var klara fick hjälpas åt att lösa i grupp. Dessa elever...

När jag själv gick på lågstadiet var bland det bästa jag visste att skriva faktatexter. I årskurs tre läste min klass en bok som hette Pojken och Tigern. Boken handlade om en pojke som tappade bort sin katt och reste över hela Sverige för att hitta katten. Genom varje landskap som pojken besökte skrev vi också faktatexter om och ritade bilder till. Så fort någon frågar mig om vad jag kommer ihåg ifrån när jag gick på lågstadiet så är det här det första jag kommer att tänka på. Min auskultation utspelade sig på en F-9 skola med ca 700 elever. Jag var i en årskurs 3 där det fanns 22 elever i klassen. Under en tema/svenska lektion tränande klassen på att skriva faktatexter parvis. Texterna handlade om temaområdet material. Eleverna hade jobbat med det här området under en tid vilket gjorde att de hade en förförståelse om vad texterna skulle innehålla. Läraren delade ut olika texter om material i de olika paren vilka kunde vara tyg, trä, metall, plast, glas eller papper. Eleverna fick...

När jag gick i mellanstadiet slog skolan på stort och skaffade datorer till varje årskurs, en per två klasser. När vi skulle se på film rullades det in en rasslande projektor eller en TV-apparat med VHS-spelare. Skulle vi se på film behövde lärarna beställa filmrullar från UR som skickade med posten. I klassen jag fått följa har alla varsin surfplatta och en smartboard sitter monterad längst fram i klassrummet. Vilken skillnad det gör med vilken teknik som finns tillgänglig, Som introduktion till ett nytt kapitel i engelskan hade läraren förberett en lagtävlig via Quizlet.live och alla ombads ta fram sina surfplattor. Första momentet var att hitta sitt lag, alla fick upp en bild av ett djur på sin surfplatta och så skulle de hitta de andra med samma djur, sen var det tävlingsdags. Frågorna, den här gången i form av glosor, visades på allas surfplattor, svarsalternativen var utspridda på alla i laget så man behövde samarbeta för att kunna lyckas. När ett lag lyckats få alla rätt ...

D et är fredag förmiddag, sista lektionen innan lunch och 4orna ska nu ha svenska tillsammans med den lilla 5an som finns på skolan. 5an är en klass på endast 12st elever och vanligtvis är de sammanslagna med 6orna men svenska på fredag förmiddag är det 4an och 5an som arbetar tillsammans. Idag har läraren planerat för en lektion med Kahoot . I Kahoot formar läraren eller eleverna egna quiz med upp till 4 svarsalternativ. Det finns också offentliga Kahoots som man kan använda. Det syftar till lärande i grupp, alla besvarar en fråga samtidigt. Just den här gången jobbar eleverna en 4:a tillsammans med en 5:a med iPad. Några 4or får arbeta själva då 5orna är några färre i sin klass. J ag sitter ganska långt fram i klassrummet och följer quizet. Framför mig sitter en kille från 4an, han är en av dem som fått spela själv. Han imponerar inte bara på mig utan på alla i rummet med att ha en solklar ledning redan från start och ända fram till slutet av quizet. Då händer någonting, han ...

J ag utförde min  askultation  på mellanstadiet  (årskurs 4) i en lite större ort. I min klass vart det mer tjejer än killar och sammanlagt fanns det 12  elever i klassen.  Som vanligt har klassen en lärare, denna läraren är även mentor för eleverna vilket innebär att den följer upp eleverna och hjälper till att utveckla dem.    Läraren börjar varje morgon med att skriva upp på tavlan vad som skall göras under lektionen.    E xempel kan vara " Läs sida  23-30  i den gula historia boken och anteckna sedan kort vad ni lärt er"   E fter att eleverna då gjort detta diskuterar man tillsammans i klassen om vad man skrivit ner .      J ag tycker detta är bra då man startar lektionen på ett lugnt sätt utan  massa  onödigt snack som gör att det tar längre för lektionen att starta. I Klassen ingår inga bestämda platser utan eleverna placerar sig  själva ,  dock ser deras placeringar ga...

För en vecka sedan så befann jag mig i en intressant  klassrumssituation  som för mig har väckt många tankar och funderingar.  Jag, som lärarstudent, satt längst bak i klassrummet och  observerade  en lågstadieklass under deras lektion om människokroppen.  Läraren förklarade olika komponenter av en kropp och skulle precis  börja prata om nervsystemet när läraren ställer en fråga till klassen.  ”Vad är det som gör att man känner? Att man kan känna?”.  En elev räcker upp handen. ”Känslor!” svarar då eleven stolt.  Klassen instämmer och läraren börjar förklara skillnaden.  ”Ja, man känner med känslor. Men det finns ju något som gör  att ni känner med fingrarna! Känslor känner ni i hjärnan,  känsel sitter i nerverna.” . Eleverna funderar, för de visste inte skillnaden mellan känsel och känslor.  Man känner ju med båda? Eleverna får då tänka om och omvärdera den  kunskap  de redan had...